De flesta är nog överens om att det är ett fruktansvärt slöseri att spola ned urin och fekalier med litervis av högvärt dricksvatten. I framtiden kommer vi att behöva tänka om gällande denna hantering. Ur detta perspektiv är det positivt att allt fler väljer mulltoan som alternativ till WC. Men vad händer med mullen när toan är full?
Fosforkretslopp i mulltoa
Det livsviktiga näringsämnet fosfor sprids på åkermark som gödningsmedel, tas upp av växterna och hamnar sedan i maten vi äter. En del går ut ur kroppen och hamnar i avloppet.
Inom en snar framtid kommer det råda brist på fosfor. Därför är det viktigt att den fosfor som kommer ut ur oss (i avloppet) kommer tillbaka till åkermarken så att vi även i framtiden kan göda vår åkermark.
Av avloppet i en mulltoa bildas – som namnet antyder – mull. För att ett hållbart fosforkretslopp ska uppnås behöver denna mull föras till åkermark, vilket den kanske gör i många fall. Vanligast är dock att fastighetsägaren själv tar hand om det mull som bildas vilket oftast resulterar i att mullen hamnar i trädgården eller närliggande mark. Om allt man stoppar i sig odlas i ens egen trädgård skulle detta vara ett perfekt fosforkretslopp, men äter man mat som inhandlats i affären och odlats någon annanstans sker en ständig tillförsel av fosfor till trädgården. Detta är ett slöseri med resurser och dessutom leder överskottet av fosfor till övergödning av eventuella närliggande vattendrag.
Fosforkretsloppet i vårt bioreningsverk
I vårt bioreningsverk har vi ett kalkmaterial som fångar upp fosfor. Vi hämtar det förbrukade materialet hos fastighetsägarna och för det sedan till åkermark istället för att skapa ett överskott av fosfor i trädgården. Det är ett gångbart alternativ för dem med WC som vill bidra till ett hållbart kretslopp av fosfor!
