I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver Christer Haagman, miljöskyddsinspektör i Skaraborg, om fördelarna med källsorterande avloppssystem. Han menar att vi på samma sätt som vi sorterar avfall i glas, metall, plast, papper o s v också borde sortera avloppsvatten i olika fraktioner för att bättre kunna ta vara på näringen.
Det är absolut så att det finns många fördelar med att separera olika typer av vatten (läs mer om skillnaden mellan kommunalt eller enskilt avlopp). Ju mer man blandar ihop olika föroreningar och spär ut näringsämnen desto svårare blir det att rena vattnet och ta vara på näringen. I källsorterande avloppssystem separerar man det som kommer från toaletten från det övriga avloppet, bad – disk och tvättvatten (BDT). I toalettfraktionen finns det mesta av näringen i avlopp och det är detta som man vill ta vara på och återföra till jordbruksmark. Det skulle vara jättebra ur ett kretsloppsperspektiv att ta vara på näringen från toaletten på detta sätt, men ut ett klimatperspektiv är det mindre bra. Behovet av transport för att återföra hela toalettfraktionen till åkermark kommer att vara stort och bidra till klimatförändringar. I Sverige finns ca 750 000 enskilda avlopp och alla dessa skulle behöva tömmas minst två gånger om året!
Idag finns lösningar som på ett mer effektivt sätt fångar upp fosfor (ett näringsämne som det kommer att vara brist på i framtiden) med ett kalkrikt material. Detta behöver tidigast bytas ut efter två år och genererar inte alls lika mycket transport som återföring av hela toalettfraktionen. Det är dessutom mycket lämpligt gödningsmedel för åkermark. Denna lösning används bland annat av oss på Alnarp Cleanwater.
Ett praktiskt hinder för källsorterande avlopp är att det kräver att man har två rörledningar ut från huset – en för WC och en för BDT-vatten. Vid nybyggnation är det inte svårt att åstadkomma detta, men i befintliga fastigheter är det mycket krångligt och kostsamt, för att inte säga omöjligt.
Vi kan inte vänta med att kretsloppa näring tills bostäderna har separering av toalett och BDT-avlopp, det är mer bråttom än så. Peaken i fosforproduktion kommer enligt många forskare att nås redan 2033. Därför måste de kretsloppslösningar som finns idag användas i högre grad för att få tillbaka en del av näringen till åkermark och bli ett steg i rätt riktning för ett hållbart samhälle!
