Att Östersjön är kraftigt övergödd har nog inte undgått någon. Övergödningen leder till algblomningar som i sin tur leder till syrebrist på havsbottnen, så kallad bottendöd. Världens största bottendöda yta finns nu i Östersjön, den är större än Danmark och Skåne tillsammans! För 100 år sedan var den bara en tiondel så stor!
Vad kan vi göra för att ändra på detta?
Det som orsakar övergödning är att näringsämnen från land rinner ut i Östersjön, det gynnar algerna som ”tar över” och skapar obalans i ekosystemet. För att minska övergödningen måste utsläppen av näringsämnen minska.
Var kommer näringsämnena ifrån?
- Den största andelen av näringsämnena, 52 %, kommer från gödning i jordbruket som rinner ut med regnvattnet i bäckar och så småningom når havet.
- 21 % kommer från kommunala avloppsreningsverk som inte alltid fungerar som de ska. När det regnar mycket släpps ibland avloppsvatten ut helt orenat!
- 15 % kommer från enskilda avlopp, alltså avlopp på landsbygden som inte är kopplade till de kommunala avloppsreningsverken. Varje enskilt avlopp i sig släpper inte ut så mycket, men tillsammans blir påverkan från Sveriges 700 000 enskilda avlopp betydande.
För att få bukt med övergödningen behöver utsläppen minska både från jordbruk och avlopp. Idag finns en uppsjö av tekniker och metoder för att gör detta. Det kommer kosta pengar, men i det långa loppet tjänar alla på att vi får renare dricksvatten och mindre algblomning:
- Turismen gynnas av rent badvatten (och skadas ordentligt av algblomningar).
- Värdet på fastigheterna vid kusten ökar om det är trevligt att bada i havet och om tillgången till rent dricksvatten är god.
- Fiskeindustrin kan växa om vi har ett mer välmående fiskbestånd.
- Kommuninvånarna mår bättre av en trevlig miljö att vistas i.
Vi har alltså mycket att vinna på att minska övergödning: fler arbetstillfällen, bättre trivsel och högre tillväxt, men vi har ännu mer att förlora på att inte göra något alls. Det finns inget att vänta på, det är bara att sätta igång!
